Annorlunda

Jag har nu varit på NIH i 2 veckor och börjar förstå lite hur det fungerar. Fick tillgång till de data jag behöver i fredags, eller i alla fall till en del av dem. Normalt när amn arbetar på NIH analyseras alla data centralt (jippi!) men Bill tyckte att jag dels skulle ha lite "hands-on" erfarenhet och dels att det tar alldeles för lång tid att beställa data, kan ta flera månader så nu skall jag altså analysera själv. Tyvärr iten heller i det data program jag är vam vid SPSS utan i ett annat program, SAS. De på NIH tycker inte att de kan göra tillräckligt avancerade beräkningar i SPSS. Hjälp o hjälp! Skall åka in till kontoret i eftermiddag o träna lite fast det är söndag. 

Har förstått att på fredag eftermiddag är alltid ett gemensamt möte ordnat, ibland förlagt till vår institution, ibland till genetisk centtrum centralt i Phoenix. I fredags var vi inne på genetiskt centrum. Mötet varande mellan 15 och 16 och tro sedan inte att folk åker hem. Nejdå, då åker man tillbaka och arbetar vidare, åtminstone till klockan 17 och i mitt och mina kollegors fall till klockan 16 och då gick jag ändå inte sist! 

Vid seminarierna diskuteras det ganska livligt. Väldigt roligt att få vara med. Folk är inte särskilt finkänsligt utan vi förra seminariet slutade det med "so what?" och talaren verkade tne ta illa upp för det utan instämde i frågan och så blev diskussionen istället om hur man skulle kunna gå vidare. 

I går morse var jag på fågelexkursion med några vänner. Bland annat såg vi the "Snowy Eagrit"

Snowy eagritl

Skriv ut E-post

Mera jobb

Är nu inne på min andra vecka. Vi är fyra kollegor som sitter och stirrar på våra skärmar i samma rum. Dock är de mycket trevliga och till och ifrån har vi givande diskussioner. En av mina medarbetare har arbetat mycket med accelerometerar, dvs mätare som man sätter på kroppen, oftast runt handleden för att få ett objektivt mått på hur mycket en person rör sig. Helt otrolig liten manick som registerar alla rörelser man gör. Spännande att se hur mycket eller lite en del rör sig.  I den så kallade Look AHEAD studien som jag skall arbeta med engagerades drygt 5000 diabateker. Medel BMI var 36 och målsättingen för fysisk aktivitet var 50 minuter I VECKAN! Deltagarna randomiserades till antingen en intensiv livsstils intervention eller sedvanlig behanldling. Studien är nu avsluts efter i meldel 8 år pga bristande effekt på planderade outcomes, hjärt- och kärlsjuklighet och dödlighet. Man skulle ju kunna tolka det som att en intensiv livsstils intervention inte hade effekt men samtidigt visade man att de hade bättre livskvalie, lättare att rör sig och mindre andel som fick njurskador. Inte så helt fel. När man betäker den otroliga övervikt de hade från början är det kanske inte så konstigt att de inte fick signifikanta skillnader på hårda endpoints! 

Skriv ut E-post

Klättra

Enligt plan skulle vi åkt till Bill och Kathys klättergym igår. Båda är hängivna bergsklättrare, inte precis något för mig som är så höjdrädd att jag knappt klarar branta trappor, men vad vore livet utan utmaningar?
 
Tyvärr blev vi tvugna att avliva deras gammla trotjänare till hund igår så ustället för klättring blev det barnteater på eftermiddagen (Kathy är lärare). Trevlig pjäs som tydligen är mycket känd och älskad i USA men som jag aldrig hört talas om "Grisen o Spndeln" eller vad den nu kan heta på svenska. I alla fall en liten fin oh rörande historia om vänskap och uppoffringar!
 
Idag kom vi i alla fall iväg till gymmet och det gick bra. De först 2 klättringarna var bara tester och efter dem var jag alldeles skakig men det gick bra så sen var det bara att fortsätta. När jag märkte att repet höll blev jag trygg och höjden kändes inte längre skrämmande. Det var faktiskt ganska kul, kräver styrka, viss kondition och strategisk förmåga! 
 
I kväll skall jag på Country Club vad det nu kan betyda!

 Klättra

Skriv ut E-post

På jobbet

Här arbetar några av värdens främsta forskare men ni kan inte ana hur trångt det är i rum och korridorer! I mitt lilla rum sitter fyra personer och stirrar in i sina skärmar. Två av dem har två skärmar och en har en I-pad utöver skärmarna. Tala om att vara datoriserade! Det sociala är det dock  lite si och så med. Alla är väldigt trevliga och snälla men var och en sköter liksom sig själv. Inget gemensamt fika precis och inte lunch heller. Var och en tar sin mat och sätter sig någonstans, oklar var. Vid kaffemaskinen finns fyra stolar, inga koppar eller bestick, det får man ta med själv och glömmer man får man låna eller äta med händerna! På måndag skall jag dock gå ut o äta med en arbetskamrat. Kul!

Det jag skall börja arbeta med börjar ta form. har scannat området i en hel vecka och tror att jag börjar få grepp om det. 

Skickar med en bild från min cykelväg till arbetet. Anorlunda och ganska häftigt!

 

Skriv ut E-post

Fler artiklar...

© SKARABORGSINSTITUTET • Stationsgatan 12, 541 30 Skövde • Tel: 0500-47 83 80 Fax: 0500-47 83 92 •  E-post»   •  webbyrå: Optimal media»